lördag 28 december 2013

Backintervall i ishalka

Det var längesedan nu, för längesedan. Närmare bestämt den 18 november som jag senast var ute och joggade.
Det blir inte lika frekvent på vintern, men över en månad är inte okej. Inte okej.

Idag gjorde jag det. Klädde på mig kläder, knöt skorna och gav mig iväg. Fyra grader varmt, ishalka på större delen av vägen och blåsigt. Inte de bästa förutsättningarna, men jag brydde mig inte. 


På grund av halkan gick det stundtals väldigt långsamt, men jag tog mig fram.
Det var tungt i benen, otroligt tungt i benen.
Flera dagars stillasittande och intagande av fet mat har satt sina spår. Efter några kilometer kändes det bättre i benen igen.

Svängde av stora vägen och in på den lilla grusvägen som skulle ta mig till backen upp mot vattentornet. Vägen var även den isbelagd och dessutom blockerad av ett stort träd. Jag fick ge mig ut i skogen och ta mig förbi på det viset.


Fortsatte mot backen och gav mig upp. Kutandes. Satan vad jag tog uppför. Första vändan kändes riktigt bra, andra var jobbig, tredje asjobbig och fjärde döden. Springa fort upp, gå ner, fort upp, gå ner x4.
Jag hade behövt en skrikande kompis som pushade mig känner jag. Det får bli nästa gång. 
Backen ser liten ut på bilden, men den är vidrig i verkligheten.


Hittade en annan väg genom skogen så jag slapp det fallna trädet.
Joggade/gick vidare hemåt igen.
Totalt lade jag 6,02 kilometer bakom mig på en ganska usel tid. Den här gången räknas inte tiden, utan det är just det att jag gav mig iväg som är det viktiga.
Nu fick jag dessutom en chans att skriva i fitnessförlagets träningsdagbok som jag fick i julklapp av mor och far. Härligt :)


Alexandra Lindgren 

torsdag 19 december 2013

Volontärresa till Zimbabwe

Det är bokat och klart.
Den 3 mars påbörjat jag mitt volontärarbete nere i Zimbabwe, Afrika. Där ska jag vara i fyra veckor och ta hand om sjuka/skadade djur. Vilda djur.
Det känns otroligt spännande och intressant, tänk allt jag kommer få vara med om. Alla upplevelser, intryck och nya människor.

Det känns inte "på riktigt" än, men den känslan kommer nog ju närmre avresedatumet jag kommer.

Jag gör den här resan främst för att lära känna mig själv, utmana mig själv. Tänk att dessutom få tillbringa hela dagarna med djur. Wow!
Volontärcentret arbetar även med uppfödning av djur, såväl utrotningshotade som andra. 
Mina dagar kan komma att bestå av lek och matning av små små djurbebisar. Lejonungar och små apor, men säkerligen också läskiga djur som krokodiler. 

Ni får höra mer om det här framöver, men tills vidare ska ni få se vad som har kommit till mig via posten.
Först ut är detta förberedelsematerial.


Näst ut är ett paket som min kära mor har köpt till mig via volontärresor.se



Det består av ett myggnät, reselakan och en t-shirt. 
Kommer bli perfekt att ta med till Afrika. 

Alexandra Lindgren 

onsdag 18 december 2013

Julstämning

Jag sitter vid vårt köksbord. I ett hav av julpapper och snören sitter jag med en mugg glögg och två hjärtformade pepparkakor.
I bakgrunden hör jag en kör sjunga om att dagen är kommen. 
Julklapparna är snart färiginslagna, lite små detaljer kvar.

Idag har jag varit ledig. Städat huset, ställt fram några tomtar, pyntat ytterkrukorna, hängt en grankvist på garagedörren och ställt fram diverse dekorationer inne i huset. 



Vita hyacinter och egentillverkade julkulor fick pryda köksbänken. 
Decoupagelim, en gammal loppisbok och  julgranskulor har jag använt för att skapa dessa. Ett par kvällar framför tvn var allt som behövdes.


Granris och söta små lyktor. Tänk att så lite kan göra så mycket.
Det här ska hälsa våra kommande gäster välkomna.

Kanske är det just du som hälsar på?
Alexandra Lindgren 

tisdag 17 december 2013

Frusen och allena

Som jag sa igår så är en av mina kollegor bortrest och en sjukskriven.
Det betyder att jag får hoppa in lite extra. Som imorse till exempel. Jag var på jobbet klockan 8 och gick därifrån runt 11-snåret.
Fortsatte mot stan och julklappsinköp. 
Letade parkering länge, men tog tillsist en plats några minuters gångväg från stan. 
Köpte mina klappar, åt lunch och gick tillbaka till bilen.

Vågar dock inte åka härifrån, jag kommer säkert inte få någon parkering igen om jag lämnar den här.
Klockan 15.30 ska jag vaccinera mig så det känns onödigt att åka hem när klockan är närmre 14. 
Har nu suttit här i kylan i nästan en halvtimma. Bilen är avstängd av miljöskäl, näsan rinner, händerna är stela och jag börjar bli kissnödig. En och en halv timma kvar, kommer jag stå ut?



Det positiva är att jag nu är färdig med julklappsinköpen.

Alexandra Lindgren

måndag 16 december 2013

Mångsysslande matkreatör

Idag har jag spenderat tolv timmar på min arbetsplats. Fullt upp, minst sagt.
På grund av en resa till dominikanska republiken och en operation är två av mina kollegor borta, vilket ger mig lite extra arbete. Ni kan kalla mig för administratör, säljchef och biträdande butikschef. Bara att välja!

Efter jobbet åkte jag hem och längtade efter att få sätta mig vid bordet och äta mat som Anton skulle ha lagat. Det visade sig att han fortfarande var kvar på sitt jobb.
Jag fick då ta saken i egna händer och laga min egna mat.

Under matlagningsprocessen råkade jag på något vis få in en mikroskopisk flisa piripiri i näsan. Vilken brännande smärta. Otroligt oskönt, testa inte.

Vad blev det då för smarrigt tänker ni. Det ska jag med glädje berätta.
Vegetariska vårrullar med risnudelsoppa och broccoli. Utsökt!



Nu har jag ätit och tagit plats i soffan. Mini ligger i mitt knä, Mozart ligger på en stol i köket och Anton är fortfarande kvar på jobbet. Stackare, han är uppe i femton timmar nu. Då kan vi säga att han vinner dagens vem-jobbar-mest-tävling ;)

Alexandra Lindgren 

onsdag 4 december 2013

Naturligt julpynt

Överallt matas man med diverse julpynt, de flesta dyra sådana. I varje blogg, tidning, butik blir man inspirerad och ha-begäret sätts igång.

Idag gick jag ut i skogsdungen bakom huset och plockade på mig en hel del naturföremål. Kottar, granris, barr och lingonris. Jag ville ha mossa också, men jag hade inte hjärta att dra loss den från stenen. Där har den vuxit i en herrans massa år, vad har jag då för rätt att ta bort den?
Min tanke var att skapa en fin adventsljusstake av materialet då jag ännu inte har gjort en sådan. Första advent har passerat, men till andra advent kommer jag vara redo.

Jag plockade fram staken och lade ner diverse kvistar, ris och kottar. Här är resultatet


Helt ok om ni frågar mig. Och gratis, alldeles gratis.


Det blev en hel del naturmaterial över. Av det gjorde jag en välkomnande dörrkrans.

Naturlig dörrkrans

Du behöver
Naturmaterial (tex kottar, granris, mossa, lingonris,rönnbär eller vad du nu har i närheten)
Sax
Natursnöre
Ståltråd
Avbitartång

Gör så här
Forma granriset till en cirkel. Snurra ståltråden runt så allt håller sig på plats.
Vira natursnöret runt ringen och knyt en rosett upptill.
Fäst kottar och lingonris med ståltråd.
Häng upp på dörren.



Av små medel och inga pengar alls kan man lätt piffa till sitt hem.

Alexandra Lindgren